Sista timmarna i Mumbai

När detta skrivs är vi hemma i Svedala igen...

Lyxhotellssängen gav mig helt fantastisk sömn och vi vaknade utvilade och pigga för att göra Mumbai under en dag. Våra planer spoilierades lite på grund av en mage som arbetade för högtryck...  Hur som helst fick vi ta det lite lugnt ett tag och lägga upp planen för dagen.

Vi gick ut från hotellet och började leta en autorikhsaw (tuc-tuc), vi pratar med flera chaufförer men de är ovilliga att köra oss till Gateway of India. Efter många taffliga försök att få det förklarat för oss så tror vi i alla fall att autorikhsawarna inte är tillåtna att köra dit.

En riktig muntergök till taxichaufför med en liten låda till bil blir vår för en stund. Mumbai är en lång stad.. väldigt lång stad. Det kändes som om vi åkte i evigheter och vi hade ingen koll på vart vi var nångång... han kanske lurade oss, vad vet vi.  Oavsett fick vi se mycket av Mumbai.
Vid ett rödljus blev vi stående rätt länge, eftersom bilen inte hade någon ac var rutorna nerdragna. Orutinerat! Två flickor kommer fram till bilen och börjar tigga. De frågar efter pengar och visar på våra vattenflaskor. Vi har träffat på tiggare vid flera tillfällen men dessa två gav sig inte lika fort som de andra. Den på Monikas sida bilen fortsätter längst, till slut sätter hon sig på trottoarkanten  och var bil börjar rulla. Rätt var det är kommer något kastandes in i bilen och vi blir livrädda. Monika har sin vattenflaska öppen och skvätter vatten över hela mig. Vi skriker till och chauffören visar för första gången någon form av känsla. Han skriker något till flickorna och de springer iväg. Vår bil kör i väg och jag är dyngsur! Vad det var de kastade in vet vi inte, vi hittade aldrig föremålet.

Vi åker nog i denna taxi i minst en timme, det är varmt och svetten lackar. Vi börjar närma oss större och vackra byggnader som en engelsmännen byggt under kolonisationen.
Gateway of India är ett minnesmärke över kolonisationen och ligger i den södra delen av centrala Mumbai, dvs längst ner.. och vårt hotell låg i norra delen. 
Platsen vid Gateway of India är fylld av indiska tusister, försäljare, sk guider... Att få gå i fred och titta på byggnaden är bara att glömma. Dessutom är vi de enda icke indiska turisterna så vi blir också en turistattraktion.
Vi pausar lite i skuggan bredvid en nyfiken liten pojke. Han tittar länge på oss och har sett Monikas tatueringar. Han visar stolt upp en egen han har på sin arm och ler stort.

Bredvid Gateway of India ligger det anrika hotellet Taj Mahal hotel. För att komma in där fick vi gå genom metalldetektor och fick väskorna genomkollade av vakt, vilket inte är något ovanligt.  Allt för vår säkerhet, kankse inte så konstigt med tanke på att det för några år sen var en terroristattack just på det hotellet.
Inne på hotellet vandrar vi runt en stund och bara njuter av kristallkronor som glittar och att det luktar fantastiskt gott.

Vi fortsätter vår rundtur i Mumbai och åker till Marine Drive, en flopp visar det sig eftersom det är på kvällstid strandpromenaden lever upp. Nu var det helt dött och varmt...

Vårt nästa mål var att få tag på en post, vilket har varit svårt ända sedan Agra och Taj Mahal. Nästa taxichaufför har ingen aning om vart det finns en post, så vi väljer att åka tillbaka till hotellet. Dit har han också svårt att hitta, så med bensinlampan lysandes irrar vi runt i ett rörigt Mumbai. Men eftersom det aldrig är några problem i Indien så löser han situationen galant och vi kommer tillbaka till vårt hotell.
Vi tänkte väl att vårt hotell vet vart det finns en post.. men nej... eller de vet nog men just idag stänger posten klockan 14. Jaha... så blev det med det! Ingen post och våra vykort är nu lämnade till hotellreceptionen och vi hoppas att våra 500 RS används till frimärken som de sa.

Vi börjar nu avrunda vår vistelse i Indien och det är dags för hemresa... ett sista sammanfattande inlägg kommer snart. Ska bara smälta alla intryck först...

Incheckning pa finhotell

Vaknade i den stenharda sangen pa Guest house Luisiana och somnar i den superskona sangen pa Oriential Residens i Mumbai... 
Flygresan hit gick fint, 50 minuter fran Goa till Mumbai. Det dar med tag i Indien har vi ju gett upp aven om just denna tagstracka ska vara valdigt vacker. Men 15 timmar med kackerlackor och rattor, jag betackar mig...

Det var lite vemodigt att lamna Arambol, eller rattare sagt nar man lamnar ett stalle dar man ar totalt avslappnad for att borja aka hem till vardagen igen det ar nog det som ar jobbigt.
Resan till flygplatsen var en helvetesresa... jag hade tagit aksjukemedicin denna gang men den hjalpte foga till en borjan och den hjalpte definitivt inte till att inte fa hjartat i halsgropen vid varje kurvomkorning... Jag somnade till slut av medicinen och satt och slangde med huvudet fram och tillbaka. M satt bredvid och holl stallningarna... jag horde henne halla andan manga ganger. Vi hade balte, om det ar nagon trost.

Framme pa flygplatsen var det cirkus, vaskor hit och incheckning dit, barn som skrek... hur ska det ga att jobba pa mandag?

Flygningen var en trevlig historia, vi sallskapade med en ung indier som mer an garna beratta om vad man ska se i Mumbai. Alla indier vi har mott har varit otroligt hjalpsamma och tillmotesgaende, de vill hjalpa till och ar stolta over sitt land och valdigt glada over att vi vill turista har.. maste vara for att vi ar tva sa fina och valuppfostrade flickor.

Vid flygplatsen i Mumbai blev vi upphamtade, fint som snus...  Nar vi akte till vart hotell passerade vi delar av Mumbais slumomrade. Det ska tydligen vara det storsta i Asien. Det later helt sjukt men det finns nagot som kallas for slum-turism. Det kommer vi att skippa!

Eftersom jag nu kanner att jag inte riktigt orkar vara sa djup och fortsatta skriva om slum.. sa gar jag raskt over till vart hotellrum... Jag jublade nar jag sag var sang! En riktig sang med riktiga lakan och tva kuddar var, jag kommer sova som en prinsessa i natt. Badrummet var skinande rent, inte ett spar av nan kackerlacka...

Sa kvallen i Mumbai firade med en varmdusch och hartvattning pa riktigt! Inget tjafs med kallvatten och ett stril som ett stilla majregn. Sa har ren har jag inte varit pa tre veckor.. mysigt! Vi firade aven detta med att ta en promenad till Mc Donalds for att kolla laget pa den inhemska menyn. Spicy chicken var riktigt spicy och god!

I morgon uppleva Mumabi och sen aka hem till Svedala.

Over and out Arambol

Sista kvallen i Arambol, Goa.. i morgon flyger vi till Mumbai for att kanna pulsen pa Bollywoodstaden. 

Har kan man saga att vi har haft det utomordentligt bra! Idag har det varit en varm dag som alla andra, men himlen har varit lite blaare an vanligt, vattnet har nog varit lite varmare och klarare med. Bara for att vi ska aka i morrn sakert...

Aven idag har var livraddare suttit bakom ryggen pa oss, kanns tryggt! Idag har det dock varit lugnare med fotande, bara en avvarjning och en som fragade. 

Vi ar ju har under den lagsasongen, massorna av turisterna kommer under nasta vecka later det som. Det har varit skont, eftersom vi inte gillar mangder av folk... 
Vart boende har varit toppen, bara tva stora kackerlackor inne, en groda pa toan och nan odla som har irrat fel... hela kalaset gick pa 4050 Rupier, slar man ut det per natt och skalle sa har vi bott for 17 kr. Inte illa... varmvatten, toalett och en stenhard sang, icke att forglomma de sma husdjuren... Monika vet inte nagot om grodan, men efter att ha last detta sa blir det nog liv i luckan!

I gar avslutade vi var 7-dagars massagebehandling med den basta och mest avkopplande massagen, aroma terapi.  Det var precis det jag behovde efter alla stressiga dagar pa stranden... eller?!

Sa da sager jag over and out fran Arambol for denna gang. Mycket mojligt att man nagongang i livet kommer tillbaka hit... 
 





 

En alldeles egen livvakt...

Ni som laste Monikas blogg igar vet att vi blev smygfotograferade hela tiden... Pa sondagar ar det den stora badardagen for indierna. Det ar valdigt exotiskt med tva solbadande flickor fran Sverige och da passerade man hela tiden med synliga kameror, gomnda kameror... latsas prata i tele och fota. Jag holl pa att bli tokig. 

Vi pratade med var restaurangagar van, KC, om detta. Jag trodde nog inte att han forstod vad vi menade och varfor vi var arga. Men det hade han, i gar kvall ringde han en maktig herre och idag satt det en livraddare hos oss hela dagen...

Det roligaste som hande da var att han visslade pa nagra man som uppeholl sig lite for lange vid vara solsangar...  Sa idag har vi solat lugnt och fint!
 

Sondagsbestyr

Efter den varsta natten hittils for mig i Indien, har jag vaknat till liv igen... Nagot hande med min mage i gar och jag har matt pyton hela natten! Tror jag sov en timme eller sa, Monika var mattlig irriterad pa mig eftersom jag snurrade runt som en galning. Hon harjade pa ratt bra dar ett tag, men jag insag att hon sov... sa jag madde pyton vidare!

Efter en spartansk frukost bestaende av svart the och en rostad macka utan smor ar man redo att fanga dagen. Mot stranden och vara basta servitorvanner... alla blev engagerade i min daliga mage. Mitt basta tips var dock att overkonsumera coca cola. Nar jag hankade mig ivag till lilla kiosken och kopte chips och mer cola tyckte kioskinnehavaren att min medicin var konstig. Men sa gor vi i min familj! Han sa att han skulle ta tid hur lang tid det tog for mig.. och det tog ca en timme att bli bra igen! Sa nu har jag chitt chattat med han igen och han ska tipsa alla turister som ar daliga magen om det... 

Resten av dagen har avlopt bra, tomatsoppa till lunch... och fortsatt overkonsumtion av cola. 

En sondag pa stranden innebar att alla helglediga Indier ar dar.. det ar inte en utan manga! 
Idag blev det lite action. Tva indiska killar var ute bland vagorna och de ar ratt kraftiga.. vagorna alltsa. Ratt var det ar borjar det springas och viftas med hander.. och tva vasterlandska killar haller pa och raddar de indiska pojkarna. De har drivit mot ett ratt laskigt stenparti och vagorna ar stora. 

Efter bara nan minut kommer livraddarna i sin jeep och aven ute i vattnet med sin vattenskoter. Allt gick bra tack vare vara vasterlanska hjaltar! 
Den ena pojken kom fram igen till en av raddarna nar han hade hamtat sig och var sa tacksam. Det var riktigt rorande att se och hora. 


Allt ar lugnt, allt blir bra... som vi sager!

Flipp flopp...

Sadar ja... da har vi varit ute och akt i onodan har i Goa.  Vi hade hort av var finfina massagekille att det ar nattmarknad i Anjuna, ca 45 min harifran med taxi. Sa vi bankade oss i den fina herrgardsvagnen... utan balten och stotdampare... Efter 2 minuter inser jag att jag kommer inte att klara denna resa eftersom jag tydligen blir aksjuk lite titt som tatt... 

Aksjuketabletterna lag fint kvar i bungalown. Bra va...
Sa upp med alla rutor och gilla laget.. vagarna har ar inte de rakaste eller minst guppiga. Jag led i 45 minuter och undrade om det verkligen var vart det for en marknad med en massa skit.Vi passeade en marknad, som var stangd och jag blev bara gronare och gronare i ansiktet. Vagen svangde, bilen hoppade. Kossor mitt i vagen, tvarnitar for fartbulor, hundar och givetvis heliga kor. Men var positive chauffor korde till nasta marknad och den var ocksa stangd.. och Anna madde pyton och insag att det bara var att aka tillbaka igen. Jag kanner mig verkligen vuxen som gnaller over min aksjuka och mitt vuxenansvar att fa med mig tabletter.


Sa den lilla minibussen vande.. och vad hander da, jo en orm pa vagen! Tvarnit for den med eftersom vi turister sa garna vill se ormar. Not!
Jaja.. jag arbetar stenhart med min ormradsla och kan beharska mig, det kan M intyga. 

Nu var det bara 45 minuter kvar pa resan, sa val framme i Arambol igen har jag fatt nog och kastar mig ur bilen och satter mig och flasar pa en butiksdorrmatta. Bla!  M ar ett toppenstod i mina sma akommor och lugn som hon ar fragar hon bara om hon ska gora ngt, mojligtvis torka svett och halla i haret om det skulle ga sa illa... 


I ovrigt har vi haft en fin dag. Livet pa stranden har sin gilla gang. I dag hamnade vi dock i en diskussion med en av dem vi har lart kanna har. Han visade oss en kille som passerade och berattade att den killen tydligen ar kand for att droga tjejer och valdta dem. Han sa naturligtvis inte valdta utan ha sex med dem. Hans istallning till det hela var att tjejer fran vissa lander aker hit for att festa och ha sex. Vi ifraggasatte hur man kan tillata denna man att halla pa som han gor, men svaret blev bara att ingen klagar sa... Dar gick vi i taket och stamningen blev minst sagt krystad.  Han forstod oss inte nar vi menade att om mannen ar kand som valdtaktsman borde man ju kunna ringa polis men icke.. sa funkar det inte har, han ger ju inkomst till alla restaurangerna han besoker sa det lag inte i nans intresse att anmala honom. Nu ar det lage for en liten svordom... javla, javla, javla...  
Vi har haft ratt mycket diskussioner kring detta manssamhalle som Indien ar.. det ar ju bara att gilla laget men vad forbannad man blir pa alla mansgrisar som finns lite har och var. 
Men detta tog nog priset... 


Sa lite ilska i paradiset... 


Annars som sagt har vi det bra!  Idag stalande sol pa formiddagen och lite aska pa eftermiddagen men inget regn an sa lange. 

Vilken natt....

Ja, nu ska ni lasare inte fa for er nagot.. denna natt har varit hemsk!

Det hela inleddes med att min krypradda resenarskompis upptackte en kackerlacka under myggnatet, Anna raddaren i noden svaljer allt vad radsla heter och sopar ut krypet. 

Val i sang... da gar strommen. Ingen flakt alltsa! Dagens ilandsproblem...

Eftersom man inte tillampar sanglampor i detta land, sa laste jag vidare i min bok med ficklampan fast mellan tanderna.  Trottheten slog till och jag somnade... efter ett tag vaknar jag av att jag sitter i sangen och skriker med M bredvid mig skrikandes lika hogt. M gapar ngt om att det ar kackerlackor i sangen och jag fattar ingenting. M ar livradd! Pa morgonen nar vi pratade igenom denna handelse sa sager hon att det var jag som borjade vifta med myggnatet och harja i somnen. Nar hon satt och skrek trodde jag att det var ngn i rummet... men det var det ju inte...

Sen... efter denna lilla episod borjade det att regna utav bara helsike... det askade och blixtrade. Det regnade till och med sa mycket att det regnade in i rummet... dripp dropp. 
Sova vidare.. ja.. eller i alla fall en stund. Efter ett tag haller M pa och gapar om att det har en ratta pa hennes hand utanpa myggnatet!  Leta ficklampa och overtyga henne om att det inte ar nan ratta eller odla, kackerlacka... sa allt lugnt, allt blir bra!  

Efter detta avlopte natten smartfritt... vaknade dock klockan sex och var piggepiggsvin... sa upp med tuppen och fanga dagen!

Dagens fangades pa stranden... vi inledde dagen med langpromme till nasta strand! 

Nar vi skulle ga hem for dagen... da intraffar det som bara intraffar nar jag ar med... och eftersom jag ser allt sa sag jag aven detta... ORM! 
En brun, lang, smal tungviftande orm... sa Anna den modige kackerlacksborttagaren ar inte sa modig i alla lagen. 
Men de indier som var i narheten sager bara NO PROBLEM! Jaja.. no problem hit och no problem dit.. det var inte en kobra i alla fall... 


Det har jag oxa sett i en korg med en flojtspelande indier bakom... men det var liksom inte lika overaskande. 


Hur som helst kommer jag stampa lite extra mycket nar jag gar dar igen.. och det gor jag for det var preci utanfor vart guest house det var... 


Ormiga halsningar fran Anna kackerlacksborttagaren...