Varför Indien?!

Varför Indien är säkert som undrar... ja, varför inte?! Som jag skrev i det första inlägget så frågade en av mina närmaste och finaste vänner M (Monika) mig om jag vill åka med henne dit. Klart man nappar!


Alla har vi väl våra förutfattade meningar om olika resmål, så även jag... Min första tanke var: vad ska jag göra där? I ett land där allt verkar vara kaotiskt, fattigt, skitigt, där man blir magsjuk och där det bara är hippies som reser runt...  men vid närmare eftertanke så slår det mig att vi kommer att mötas av något alldeles fantastiskt! En helt annan kultur, olika religioner, människor i mängder, färger, dofter... av allehanda slag har jag förstått... Den indiska maten ska vara alldeles fantastisk har jag hört, kan inte påstå att har botaniserat så värst mycket bland den.


Naturligtvis kommer vi att mötas av den stora fattigdom som finns i Indien, hur tacklar man sånt?! För några år sen var jag i Thaliand och arbetade på en svensk skola, i slutet av den vistelsen besökte jag Kambodja och ett välkänt turistmål, Angkor Wat. En helt otrolig upplevelse, en dröm som gick i uppfyllelse... men drömmen naggas i kanten av att mötas av den krassa verklighet som finns. Barn/ungdomar som tvingas in i tursistbranschen på alla de möjliga obehagliga sätt. Nu är inte min plan att försöka förändra världen med detta skrivande eller med vår resa, men i de bästa utav världar önskar jag att barn får vara barn! Vad ville jag säga med detta då, jo att jag mötte lite av detta i Kambodja och har en viss förberedelse för vad jag kommer att få uppleva. Men förmodligen är den inte nog.. sorgligt nog.


Nu låter det som jag tror att allt är elände i Indien och det tror jag inte, då skulle jag nog ha avstyrt resan dit. Det ska bli väldigt spännande at uppleva vad som erbjuds i detta enorma land. Vi kommer att förflytta oss med tåg eller buss för att få se så mycket som möjligt.
Den indiska järnvägen verkar vara ett spännande kapitel, som för övrigt är en av de största arbetsgivarna i världen. Ska uppdatera er med ev likheter med SJ vid tillfälle..

Jag tror även vi kommer att mötas av det sagolika Indien som åtminstone jag har målat upp i mina drömmar... Tänk er Taj Mahal i soluppgång... och i solnedgång...
Tänkte passa på att berätta lite om mitt resesällskap.. vi som förmodligen kommer lära känna varandra lite för bra efter denna tripp! Monika och jag har känt varandra i 18 år och har hunnit med en del genom åren. Resemässigt känner vi varandra rätt väl... guidats runt på Knossos, svettats i ett stekhett Tunis, ätit fylld ananas i Thailand ihop, campat regniga sommarnätter.
M är jämngammal med mig och vi lärde känna varandra när vi började gymnasiet, vår väg genom det svenska utbildningsväsendet var intensiv men kort. Efter några veckor valde M en annan bana och började läsa på en annan gymnasieskola i Örebro... och nu är vi här med mindre än tre veckor till avresa!

Känns tryggt att göra denna resa med M. Hon inger ett lugn som jag förmodligen kommer behöva massor av.  Just gällande insekter finns inte det lugnet, men jag är bra på att döda dem...